Våra olika borrmetoder

JT-borrning

Denna schaktfria metod kallades inledningsvis för “bananborrning” eftersom den gjorde det möjligt att borra krokigt. Vanliga användningsområden för styrd borrning är ledningsbyggnad under vägar, järnvägar och vattendrag, men metoden används även när ledningar ska passera under byggnader, fornlämningar, känsliga träd eller genom berg.

Först borras ett pilothål längs den planerade ledningslinjen.

Den som kör borrutrustningen måste i varje ögonblick veta exakt var borrhuvudet befinner sig, och hur det rör sig. En operatör går den tänkta borrlinjen med en mottagare som kommunicerar med borrhuvudet och mäter borrhuvudets läge och rörelse av en sändare som är monterad bakom borrhuvudet. Operatören instruerar sin kollega, som styr borren, gällande eventuella korrigeringar i riktning och djup.

När pilotborrningen är klar dras mediaröret med tillbaka i det förborrade hålet. Vid behov byts borrhuvudet ut mot en roterande rymmare som förstorar borrhålet när den dras tillbaka. Vid grova ledningsdimensioner kan förstoringen av borrhålet ske i flera steg.

Den vanligaste styrmetoden vid borrning i normala jordmaterial är en vinklad styrsked längst fram på borröret. När styrskeden roterar med borröret blir borrlinjen rak, medan en stillastående styrsked får borrlinjen att avvika åt det håll styrskeden är vinklad.

AT-borrning

Detta är en vidareutveckling av styrd JT-Borrning. Skillnaden mellan normal styrd JT-Borrning och AT-borrning är framför allt att borrstängerna är dubbla,

Metoden innebär att det yttre röret styr borrhuvudet, för riktningskorrigeringar, och det inre driver en rullborrkrona.

Rullborrkronan pulveriserar de sten och berg som är i vägen och klarar av diversifierade material. Denna metod klarar därför hårdare mark än traditionell styrd borrning. Att borra i stenblock eller solitt berg är möjligt.

Arbetsförfarandet är liknande JT-borrning där arbetet sker från markytan med en borrigg som ställs upp på lämplig startplats. AT-borrning är däremot främst för utmanande geotekniska förutsättningar med hårda friktionsmaterial, samt med inslag av sten eller berg. Det är även möjligt att göra styrda borrningar i solida bergarter med en god effektivitet.

Likt JT-borrning borras först en pilotborrning med hög precision. Den som kör borrutrustningen måste även under AT-borrning i varje ögonblick veta exakt var borrhuvudet befinner sig, och hur det rör sig. En operatör går den tänkta borrlinjen med en mottagare som kommunicerar med borrhuvudet och mäter borrhuvudets läge och rörelse av en sändare som är monterad bakom borrhuvudet. Operatören instruerar sin kollega, som styr borren, gällande eventuella korrigeringar i riktning och djup. När riktningen skall ändras vid AT-borrning sker detta via den yttre stången samtidigt som den inte stången fortsätter äta sig materialet i marken.

När pilotborrningen är framborrad till draggropen monteras borrhuvudet från borrstången och en upprymmare (i lämplig storlek och utförande beroende på markförutsättningar) monteras. Efter upprymmaren kopplas mediaröret via en svivel. Mediaröret, eller skyddsröret, dras tillbaka in tillbaka.

AT-hammare

Styrd AT-hammare är en vidareutveckling av styrd borrning och AT-borrning där man kombinerar AT-borrningen med en vattensmord luft-hammare anpassat för homogent berg. Det gör att borren kan arbeta med en effektiv framdrift även under sväng/styrning, vilket ökar den totala produktiviteten avsevärt.